ammejjo

 

 

 

Ikväll blir det att gå till gymmet igen. Första gången på hela sommaren. Som att jag längtar. Det kommer vara så otroligt skönt efteråt. Längtar efter att få en rutin och att få använda musklerna lite mer igen. Så nu kör vi!

 

Tänkte att jag kunde tipsa om lite skön musik. Kanske något som går att lyssna på då man gymmar eller partar?

 

 

 

 

 

Gillar btw inte riktigt Justin Biebers låtar, men denna var faktiskt väldigt bra!

 

 

 

Jag har just bekantat mig lite smått med Lightroom 4. Förut har jag bara använt mig av photoshop. Kan inte påstå att jag är den som har gillat efterbehandling av bilder, men nu är jag alldeles häpen. Det är väldigt bra att det finns bildbehandlingsprogram men jag lutar fortfarande mer åt att man ska åstadkomma så bra fotografier som möjligt med enbart kameran och utrustningen man har.

 

Eftersom att jag har tänkt framkalla lite bilder som jag fått av min sambos far så ville jag fräscha upp dom litegrann. För 10-20 år sedan var kamerorna inte lika utvecklade som nu, där av lite brusiga mjölkiga bilder.

 

 

 

 

Just för tillfället känns dagarna ganska långa, jag hinner fundera ganska många vakna timmar vad jag ska göra med resten av mitt liv =) Det blir spännande att se vad jag kommer fram till!

 

 

Måste tipsa om en skön låt av Cash Cash!

 

 

 
Foto: Amanda Johansson ( Jag)

 

 

Känslan som flöt runt i kroppen, spred en sorts värme mitt sinne inte kunde placera.
Någonting som inte funnits vid den mörka horisonten dyker sakta upp igen och skärmar av från det jag tidigare känt. Ett ljus av lycka och glädje.
En lugn och stillsam period ligger framför mig, likt de vita iskristallerna som vilar över marken. Ett täcke över det man vet finns, men för blotta ögat inte syns. Jag vill bevara värmen och tryggheten på ett ställe där jag alltid kommer åt den, kan ta upp den när det blåser kallt.


Jag sitter ensam och tittar, under en mörkblå himmel, som så många andra, men inte på samma plats. Samma stjärna utanför våra fönster, tusentals mil ifrån varandra. Kanske vi ställer samma knepiga frågor. Svaren bär vi djupt inne i kroppen, så djupt att ingen kan hitta dom, förutom du själv.

Som grenarna på trädet, utanför mitt fönster, finns det många vägar att gå. Liksom den skyddande barken, hittar vi inte svaren förrän vi valt rätt väg, och skalat av det som är en början, det yttre, det vi kan se. Vi måste lyssna på våra hjärtan, på våra drömmar och våra känslor.